Djuren
Hjärtat i hela gården är djuren. Idisslaren har sin givna plats i ett biodynamiskt kretsloppsjordbruk med sin förmåga att omvandla gräs och hö till högvärdiga produkter.
Vi har cirka 40 mjölkkor med tillhörande rekrytering. En del av kalvarna säljer vi vidare till andra ekologiska och biodynamiska uppfödare, några behåller vi själva som köttdjur.
Rasen ”Fleckvieh” kommer ursprungligen från Schweiz och Syd- Tyskland. Det är en kombi- ras som klarar sig bra på grovfoder. De är härdiga och trivs med att vara ute stora delar av året.
Hornen är en viktig del av kons identitet och ett redskap för kommunikation. Hålrummen i hornen fungerar som tryckutjämnare för gaser fån matsmältningen. Vi tycker därför att det är viktigt att djuren får den plats de behöver så att de kan utöva sitt naturliga beteende utan att skada varandra.
Korna lever så mycket det går i naturlig flock. De kalvar alla i samma period, kalvarna får dia i minst tre månader och inför nästa laktation går alla i sin samtidigt. Det gör att det sällan blir stress av grupp- eller miljöbyte. Korna känner sig trygga i sin flock.
Vi arbetar helt utan insats av antibiotika. Det kräver särskild uppmärksamhet av oss som mjölkar och sköter djuren. Det går oftast utmärkt att behandla tex. en juverinflamation med naturliga medel om man upptäcker den i ett tidigt stadium.
Utöver korna har vi även en flock höns, vars ägg och ”brodertuppar” vi säljer från gården och några tackor vars ull förädlas till täcken under namnet ”Fem får”.
[embedyt] https://www.youtube.com/watch?v=_TXbAwxw1pg[/embedyt]
Foder
Djuren skall utfodras i enlighet med deras anatomi. Kor och får är idisslare, vilket innebär att de kan bryta ned ”lågvärdigt” gräs till för människan upptagbar protein. Det sägs att om man fodrar kor med högvärdigt protein från växter, vilket är vanligt, det går åt fem enheter för att producera en. Vi tycker att det är mer försvarbart att i stället minska produktionen något och äta ärtor och bönor själva i stället.
Våra kor får enbart vallfoder i form av hö på vintern och bete på sommaren.
Vi försöker att förlänga och optimera betessäsongen igenom att tillämpa sk. mob grazing, vilket innebär en snabb rotation av korna i relativ små fållor. Det närmar sig djurens naturliga beteende att flytta sig efter tillgången på mat, minskar parasittryck, bevarar fukten i marken, bygger upp humus snabbare och ökar markens bärighet även vid fuktigt väder.
Som vinterfoder skördar vi hö som vi kan eftertorka i vår moderna hötork.
Slakt
Till djurhållning hör även slakt som en naturlig del. Just nu hittar de flesta av våra slaktdjur vägen till konsumenterna vi samarbetsgruppen ”Ekologiskt kött från Sörmländska mjölkgårdar” som har ett samarbete med Ica. Utöver det säljer vi ibland köttlådor direkt till våra kunder.
Transport till slakteriet och slakten själv innebär dock ett stressmoment för djuren. Det går att undvika genom att bedöva (läs skjuta) djuren i sin naturliga miljö för att sedan avblöda dem och transportera dem döda till slakteri. Denna metod, som kallas för kulgevärsmetoden, har visat sig vara den mest stressfria för djuren, och som också har en positiv effekt på köttkvalitén.
Metoden tillämpas helt lagligt på några ställen i Tyskland (med samma EU- regler som Sverige) och Schweiz men i Sverige är det än så länge inte tillåten. Vi försöker bilda opinion och medvetenhet hos konsumenter som tillsammans med oss måste kräva en regeländring av berörda instanser.
Växtodling
Innan gården började läggas om till biodynamiskt år 2011 drevs den som ren växtodlingsgård. De sista korna försvann på åttiotalet och från c:a 2000 slutades det med konstgödsel och kemisk växtskydd. Ogrästrycket var väldigt högt vilket vi har fått kontroll på med hjälp av en bra växtföljd med flera år av vallodling.
Vallodlingen är också ett viktigt verktyg för humusuppbyggnaden i marken. Rotsystemet från många av de 20-tal arter som vi sår i vallblandningen har en förmåga att rota väldigt djupt för att söka näring och vatten och därmed luckra upp jorden och bilda en god levnadsmiljö för mikroorganismer och daggmaskar.
Utöver vallen till djuren odlar vi spannmål i form av råg, vete, speltvete och havre, gärna av äldre sorter. Det mesta av skörden säljs som brödsäd. Vi använder eget utsäde där det är möjligt. Skräpet som blir över efter rensning går till hönsen. All halm tas tillvara och används som strö i ladugården.
Website under construction